Snösork
Status i världen: Livskraftig (lc)
Microtus nivalis.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
Infraklass Högre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljHamsterartade gnagare
Cricetidae
Underfamilj Sorkar
Arvicolinae
SläkteChionomys
ArtSnösork
Chionomys nivalis
Vetenskapligt namn
§ Chionomys nivalis
Auktor( Martins, 1842)
Utbredning
Chionomys nivalis range Map.png
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med
Djurportalen

Snösork (Chionomys nivalis) är en däggdjursart som först beskrevs av Martins 1842. Den ingår i släktet Chionomys och familjen hamsterartade gnagare. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Beskrivning

En medelstor sork med en kroppslängd exklusive svans på 9 till 14 cm, en svanslängd på 5 till 7,5 cm och en vikt på 29 till 68 g. Pälsen på ovansidan är grå till gråbrun, och undersidans päls är ljusgrå. Öron, fötter, svans och de kraftiga morrhåren är vita, svansen dessutom med en hårborste i änden.

Ekologi

Snösorken är dagaktiv, och lever i klippskrevor eller gångar nära markytan. Den håller sig främst till klippiga bergsområden, gärna över trädgränsen, på höjder mellan 1 000 och 4 700 m. Speciellt kring Medelhavet kan den även förekomma i klippig terräng ner till havsytans nivå. Till skillnad från många andra sorkar föredrar den habitat med tunt jordtäcke, och gärna gles busk- eller trädvegetation. Födan består av örter, mossor, lavar och ris som exempelvis blåbär. På hösten torkar den gärna gräs som den använder som vinterföda.

Fortplantning

Lektiden inträffar mellan juni och augusti, under vilken tid honan kan få upp till 2 kullar med 2 till 4 ungar efter en dräktighetstid på 3 veckor. Ungarna blir självständiga efter 3 veckor, även om de dias längre.

Utbredning

Arten förekommer i Sydeuropa, Kaukasus, Turkiet, Israel, Libanon, Syrien och Iran, typiskt i bergskedjor som Pyrenéerna, Alperna, Apenninerna, Karpaterna och bergen på Balkan. Dessutom finns den på den grekiska ön Euboia.

Status

IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Även om arten på grund av habitatvalet är uppdelad i flera isolerade subpopulationer är dessa stabila; arten är förhållandevis vanlig, och inga större hot är registrerade. IUCN har konstaterat att bergssluttningarna i utbredningsområdets nordöstra del har börjat täckas med skog i takt med den avtagande fårskötseln under de senaste 20 åren. Detta ses dock för närvarande inte som något allvarligt hot.

Källor

del

  1. ^ [ a b c d ] Hofmann, Helga (1992). Däggdjur: Bestämningsbok för Europas viktigaste däggdjur. Bonnier Fakta Bokförlag AB. sid. 74–75. ISBN 91-34-51177-6  
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  5. ^ [ a b c ] S. Aulangnier, P. Haffner, A.J. Mitchell-Jones, F. Moutou & J. Zima (2008). Mammals of Europe, North Africa and the Middle East. London: A&C Black Publishers. sid. 198–199. ISBN 978-1-4081-1399-8  

Denna artikel använder material från Wikipedia-artikeln Snösork, som släpps under Creative Commons Attribution-Share-Alike License 3.0.